Uppdrag

Arbetet ska läggas ut till försäljning på KÖP - SÄLJ sidan. 

Förmålet ska;

• Vara hållbart och fylla sin funktion.
• Ha ett tydligt uttalat estetiskt utryck.
• Innehålla delar av återvunnet material.
• Vara märkt med storlek/mått och ha en bruks/skötselanvisning.
• Vara prismärkt utifrån slöjdarbetets kvaliteter. Inklusive beräknad fraktkostnad.
• Marknadsföras, dvs visas och beskrivas utförligt för köpare på sidan.
• Paketeras, numreras och levereras/avhämtas enligt överenskommelse.

Den skriftliga dokumentationen av arbetsprocessen ska följa med föremålet. Det blir en värdefull gåva för köparen som ger ditt arbete ett mervärde.

Motivering och planering av undervisningen;

Vad ska läras?

Eleven får föra resonemang om vad rättvisa och en hållbar samhällstuveckling kan tänkas innebära i vardagen.Marknadsföra och värdera och sälja ett föremål (Relationen pris - förmål, kund - säljare). Detta innbär att slöjda och samla in pengar som gör skillnad. Det blir tydligt hur samhällsekonomsiska vinster skapas.Elevens skrifliga dokumentation blir ett sätt att både synliggöra lärandet och marknadsföra föremålen. Samtal om resurser blir centralt. Vad är möjligt att genomföra med tanke på egna förkunskaper, materialval, redskap och tidaspekter. Arbetets upplägg skapar ett helhetsperspektiv där slöjdens fyra förmågor - tolka, värdera, analysera och utvärdera utvecklas kvalitativt och långsiktigt och ingår på ett naturligt sätt i arbetsuppgiften.

Varför är denna kunskap och förmåga som den utvecklar viktig?

Slöjdens förmågor sträks av målet att skapa ett attraktivt förmål på en köpmarknad. Det är lätt för eleven att förstå vikten av ett färdigställande, hållbarhet, estetik och funktion samt vikten av en skötsel/bruksanvisning och värdet av en dokumenterad arbetsprocess. Eleven behöver ta reda på vilket material, teknik och redskap den använt samt dess egenskaper och användningsområden för att kunna sälja sitt föremål. Prissättningen av föremålet skapar insikter om föremåls olika kvaliteter. Kvaliteten rymmer flera aspekter som materials egenskaper, kostnader, miljö, finnish, hantverksskicklighet och etstetiskt uttryck. Delar som skapar ett mervärde som kan värderas i prissättningen. I planeringen är det viktigt att ta hänsyn till dessa kvaliteter för att i slutändan kunna sätta ett högre pris på sin produkt, och lärande. Materiala resurser får ett ökat värde när eleven ser möjligheter i "skräp" och hur de kan förädlas till värdefulla föremål. Vinsten i föremålet blir högre ju mer återbrukat material som används. Slöjdföremåls olika karraktär blir synliggjorda, eleven ska vid annonsering ta ställning är det ett bruks eller konstföremål eller både och?

Slöjdarbetet blir mindre individfokuserat och vi slipper tankar om - ta hem arbetet snabbt, presentverkstad och arbeten som överges. Det är inte föremålet utan lärandet som eleverna äger och "bär med sig". Det centrala i lärandet blir förutom slöjdens förmågor frågor om rättvisa, mijö och hållbar  utveckling snarare än att producera "fina" eller "tjusiga" saker. Vi vill moverka tendeser i samhället som i för hög grad bygger på ett slit och släng tänkande, hävda sig själv över andra, " tankar som - Jag kan väl inte påverka", värderingar av det egna jaget kopplat till föremål, och tanken att ensam är stark. Eleverna ges stora möjligheter att påverka vad ett hållbart slöjdande, samhälle kan tänkas innebära när de själva är en del i att urforma ett välgörenhetsarbete. Arbetet är normkritiskt perspektiv på flera plan. När eleven tillverkar ett föremål som inte dirkekt är riktat mot sig själv ökar det kreativa utrymmet. Det är lättare att lägga den personliga smaken (samhällsnormer) åt sidan. Vi kan skapa utanför "boxen" och föra samtal om hur ex köns och klassnormer lätt skapar gränser i det egna slöjdandet. Vi kan på ett kraftfullt sätt möta läroplanens mål att undervisningen ska främja fler sätt att tolka bl.a. kön och ”motverka traditionella könsroller” Lgr 11 s. Det lägger grunden för ett kritiskt tänkande som krävs för ett etiskt försvarbart lärande och de högre betygen i år 6.

Hur lärandet ska gå till och lektionsarbetet läggas upp ?

Den ram som vi pedagoger skapat är inte teknik, verktyg eller materialstyrd. Det är slöjdens förmågor och skolans värdegrundsarbete som är det centrala i  detta arbete. Eleverna får en uppgiftsbeskrivning där vi tydliggör förväntningarna och målet av arbetet. Eleven skissar ideer och göra en grundlig arbetsplanering. De tar beslut om vilka material som de kan behöver samla in, vilka tekniker som de behöver läras sig och hur arbetet ska läggas upp under terminen. Elever ger feedback på varandras planeringar innan den ses över av läraren. Under arbetet får eleverna handledning som leder arbetet framåt och vi för samtal om hur de kan förstärka de estetiska utrycken och lösa olika hantverkstekniska moment. Eleven kan under arbetet gå emellan salarna vid behov. Ipads och sidan www.slojda.n.nu blir ett redskap för öka möjligheterna för eleven själv kan söka upp lämpliga instruktionerformer(skrift, film) för de tekniker och material i det egna arbetet. De tekniska hjälpmedlen och elevernas olika arbeten skapar en variation i lärarndet och frigör tid för oss pedagoger. Vi får mer tid att samarbeta med eleverna där vi fysiskt och muntligt kan visa hur vi själva planerar, genomför och omvärderar val av tekniker, material, estetiska utryck under arbetets gång och tala hur material och tekniker kan frambringa olika känslominnen.

• Hur sker bedömning och återkoppling till eleverna, eleverna emellan?

Eleverna får innan arbetet påbörjas se hur ett antal slöjdarbeten kan se ut. Vi lärare tillverkar (minst) varsitt föremål som kommer att säljas tillsammans med elevernas. Det gör att vi kan berätta hur vi tänkt och planerat arbetet. Från ide, färdig produkt och insamlade pengar. Vi visualiserar på så sätt hela arbetsprocessen innan eleven sätter igång. Vi samtalar om olika kvaliteter i arbetena och kopplar det till förmågorna som avses utvecklas långsiktigt under åren. Eleven får genom annonseringen använda värdeorden för att beskriva vad köparen får. Är det en välutvecklad arbetsdokumentation, eller är den enkel? Är arbetet enkelt eller välutvecklat vad gäller hantverkstekniker och estetiska utryck? Kamratbedömningar används vid de olika delmomenten för att avgöra om arbetetet är färdigt och annonseringen är tillräcklig och rättvisande. Det skapas en naturlig relation mellan arbetet och läroplanens (kunskapskravens) värdeord  Det ger självinsikter som tydliggör elevernas lärande, både styrkor och utvecklingsområden. Uppgiftens ram skapar en ökad mening åt alla delarna av slöjdprocessen. En tydlighet som förhoppningsvis ger inspiration till mer fördjupande och självständiga slöjdarbeten, även utanför slöjdsalarna. Utformningen av skrifliga dokumentationen ligger under fliken arbetsplanering.

Hur kommer arbetet att utvärderas?

När arbetet är färdigt har det skapas en offentlig och dokumentation genom försäljningsförfarandet . Föräldrar och anhöriga kan på ett enkelt sätt ta del av elevens lärande utan att själva behöva köpa slöjdalstret. Det finns en tillfredställelse att veta att det slöjdarbetet har ett värde även utanför sin närmsta familj. På utvecklingsstamalet kan eleven beksriva sitt pågående arbete och erfarenheter av föräljningen. Hemsidan gör att det fysiska arbetet inte behöver vara med på till samtalet. De sålda objekten ligger kvar så att eleven kan visa på sin utveckling i arbetet. Det blir både ett individuellt och gemensamt slöjdarbete som kan utvärderas. Elevernas arbetsinsatser kontra insamlade pengar och samhällsvinster.