Veckoplan år 6 - TEXTIL
|
v |
Höstterminen 2013 |
|
34 |
Vi börjar med uppgiften "tillverka ett etstetisk utryck med mjuka material". Vi tittar på olika formgivare och får inspiration till våra arbeten. Vi delar ideer och skissar på våra plagg/föremål. Vi färglägger våra skisser, tar mått och väljer/skapar mönster. |
|
35 |
Vi besöker utställningen "from sidwalk to catwalk" på arkitektur och design centrum. |
|
36 |
Mönsterutritning genomgång. Vi har börjat att hitta mönster, finna rätt storlkek, rita av mönster, skriva av begrepp som trådrikting, mot vikt kant, fram och bakstycke. Vi har titta på tyger och material som förstärker valt estetiska uttryck. |
|
37 |
Sömnadsbegreppen och dess användningsområden repeteras. |
|
38 |
Vi ser på en film som visar ett fullständigt sömnasarbetes olika steg. Från mönsterutritning till utklippning, fållar, ihopsömnad av delar. |
|
39 |
Jag talar kort om kvaliteter och slöjdens olika förmågor. Eleverna kommer nästa vecka att i grupp få studera tidigare elevers skriftliga dokumentation samt bilder på elevarbeten och bedömma kvaliteten enkel, utvecklad och välutvecklad. Då sammanställs tankar om vad kvaliteten består av i olika delar av arbetet och betygsstegen blir synliga så självvärdering blir möjlig. |
|
40 |
Eleverna får i grupp utskrivna kort på föremålet tröja klädsömnad gjorda av elever i år 6 utlagda med bild och beskrivning av arbetsprocess på www.slojd.nu Vi använder en nyskriven matris som förtygligar värdeorden enkel, utvecklad och välutvecklad och ger tydliga exempel på vad eleven gör, säger och skriver. Det blir ingående samtal när eleverna studerar kvalitetskillnader och ställer arbeten i relation till varandra. Jag går runt och frågor hur du tänkt och puttar upp/ned vissa arbeten där eleverna har haft svårt att se kunskaper som eleverna visat. Vi är noga med att vi inte kan bedömma hela elevens arbetsprocess utan enbart en skärva när vi inte varit med under arbetet och kunnat granska det mer ingående. Det skrivna behöver inte spegla elevens förmågor på ett entydigt sätt. Eleverna har många tankar som tas tillvara och skrivs kortfattat upp som stödord vid självvärdering. |
|
41 |
Vi talar om syftet med lärandet i uppgiften. En boll kastas och alla elever får dela sina tankar (se loggboken). Jag kan tydligöra hur slöjdens förmågor blir användbara i "verkliga" livet. Elevernas tankar från förra veckans bedömning blir till underlag för ett förtydligande av olika kvaliteter som visas i salen. Eleverna är i full gång med att dekorera och sammanfoga plaggens delar. |
|
42 |
Fortsatt arbete.... |
|
43 |
Jag tar fram "slöjdförmåga pusslet" (konkretiserad matris) där eleverna i mindre grupper får tre pusselbitar som beskriver en dels en förmåga och kvaliteterna enkel, utvecklad och väl utvecklad. De får sedan resonera om vilken förmåga de fått och se om de kan se de olika kvaliteterna i vad eleven gör, säger och skriver. Detta ökar deras förmåga att se slöjdens förmågor och kvalitetsnivåer. Det gör att de får lättare att göra kamrat och självbedömningar. Vid det individuella samtalet ska de få självbedömma sitt eget arbete och där jag kan stöjda dem om de inte ser/eller övervärderar sin egen förmåga. Min roll blir att tydligöra styrkor och hjälpa eleven att se framåt. |
|
44 |
HÖSTLOV |
|
45 |
Eleverna fyller i en självvärdering av slöjdens förmågor. |
|
46 |
Eleverna ges feedback och vi för samtal i hur man kan utveckla egna slöjdförmågor vidare. När förmågorna visar sig i arbetet. |
|
47 |
Vi beslutar att eleverna ska få intervjua varandra vid avslutat arbete. Vi talar om hur vi kan stödja varandra till att utveckla våra tankegångar om lärandet och träna oss att använda slöjdspråket. Den digitala dokumentationen blir ett sätt att synliggöra kvaliteten på elevernas förmågor. |
|
48 |
Eleverna uppmanas lära sig mer om sina valda formgivare. Vi arbetar på för att bli klara med våra plagg. Jag utmanar eleverna att visa mig sina förmågor. De får träna på att motivera val, tala om estetiska uttryck och hantverksmässigt öva på olika tekniska moment. |
|
49 |
|
|
50 |
|
|
51 |
